Torra kockor Ett evigt flöde kinder våta måste gråta gräva en grop och fylla en skål med tårarna för att sedan gömma den under svart jord Glam och dryckjom Rappelibums! Inte nu, men NU! Kolltammibonn, frux! neD mos etni naleh rat. Ljust! Mörkt! Tyst! Bullrigt! Dofter... (hon doftar) Dans. Prat, snurrar jag? Uppochned. Nej, tack, jag röker inte. Rökringar... (från min mun?) Ett hål i marken, enormt! Snubblar, faller hårt men känner ingenting, inte nu. Bär (henne) tungt. Vem vill tänka på morgondagen nu? Lyssnar. Ensam, hinner tänka, fan. Fan. Tillbaka i glammet! Värre än någonsin, värst. Somnar, utan att märka det själv. Vaknar i en bil. Mamma Mamma hon är den enda Hon är så snäll Mamma hon är bra Hon lagar äcklig mat Mamma, mamma liten Byfånens enda tröst En liten båt av bark som han smeker med sin hand för honom är det knark öga för öga tand för tand Död i hiss Hiss som störtar ned mot marken Linor och vajrar bara brast Människorna i den vrålar de vill bara leva intet har de gjort för att förtjäna detta öde En tår faller från mitt öga Jag släper bultsaxen och lämnar platsen Tre dikter av: Joakim Olsen Två dikter av: Jonas Elfström Soldaten Hans bringa pumpar luften ärorikt Hans tankar äro rena Han har ett uppdrag att sköta Ett uppdrag som är rätt och bra Fick han det av FN eller av USA? Ändå på något konstigt vis så sårar hans kulor så dödar hans bomber så hatas hans namn Verklighetens facetter Solen har gått ned nu bakom skyskrapor och stålpersienner En sargad kropp bärs ut i en plastsäck för att aldrig komma åter Skräck utom all kontroll för vad som finns att se Från mitt torn kan jag se mycket kan jag se intet av verklighetens alla facetter ADIPOSITAS Mörk, djup sjö Ligger där, spegelblank och klar En mörk sjö mitt ute i skogen En mörk sjö som ej har en botten Den döljer forntid, den döljer glömda dagar Döljer mycket, under en yta som krusas av vinden Nu ligger den spegelblank och klar, Döljer min forna dagar Döljer mitt glömda liv. JO Rost Bruna fläckar på en plåt från förr Bruna fläckar som minns Bruna fläckar som skådat historia Bruna fläckar som bara finns Bruna fläckar som kallas rost. JO Sömn Tysnad Tårar Skrik Ett brustet hjärta Oljelampans sken Tunga steg Tystnad Tankar Sömn JO Tvekan Jag vankar fram och tillbaka Vet inte vilken fot att stå på Tvekar inför steget, steget mot lycka och seger Steget som förändrar mitt liv Finns där, är där, vet inte riktigt vilken fot att stå på JO Hopplöshet Jag älskar att se människans strävan även om det inget hopp finns kvar. Jag hatar se hennes uppgivenhet även om det chans finns kvar. Själv är jag båda, fylld med kärlek och hat och kan inte säga vad som är vad. JE Som de andra Jag vill inte vara som de andra, jag vill bara vara mig. Men vad ska jag göra och hur skall jag handla för att jag ska få dig. JE Blåa berg Långt bort i fjärran Man kan se dem vid horisonten Blå berg omvälvda av vit snö Min längtan till de bergen växer sig större var dag Sitter vid mitt skrivbord Längtar bort till blå berg omvälvda av vit snö JO En soppa En kastrull står på spisen Glada fikon och potäter simma däri De plaskar och leker, leker i vattnet som sjuder av glädje. En sista lekplats för allt grönt som stoppas ned, ned i kastrullens värmande djup. JO Husets bästa Bordet som aldrig blev dukat bågnar under tyngden av kött. Stolen som aldrig blev använd brinner i spisen så sött. JO Helig tid Jag lånade ut min tid men ingen bank den igen kan ge. Nu! hör noga på mig. -Vad är mitt dåd mot vad en helig människa från makten kan döda utan nåd? De slukar min tid den dyraste av dyrt. Jag är inte blid. Jag vet att ni mig styrt! Mina knogar ska blöda, mitt hjärta slå. Jag ska er inte döda det måste ni förstå att lika dum som er det blir jag aldrig mer. JE Låter mig spela Min öron är döva för din antydningar Jag vill inte höra! Senare ger de dyningar i mitt sinne. De river mig i stycken och mal där inne. Här kan inte smycken stjäla ditt hjärta jag måste öppna mitt eget i vånda och smärta. Låset är av hårdaste stål så hoppas att du lite väntan tål. JE Bortförd Jag blir bortförd av dina ögon till en annan värld så mycket enklare än vår. JE Jorden snurrar Ett varv på tjugofyra timmar Jorden snurrar och vi snurrar med den Runt, runt, snurra av glädje. Förnöjda skrik runtomkring mig. Skrik som jag hört förr Hört för tjugofyra timmar sedan Ett varv på tjogufyra timmar Skrik, var glad, låt din plågade själ snurra med jorden Gå med i Svenska Snurrarnas IF. JO Svikna löften Opererade ben, som svullnar och ömmar Jag skriker på en doktor, han säger -"Allt är bra..om två år." Jag bävar..två år är en lång tid, även för en ung människa som jag. Två år, i en sjukhusbädd Kall, steril, inga besök. Mina forna vänner och kamrater vill ej längre med mig prata. Jag vill inte vara med längre, denna mardröms slut är ännu långt borta, och jag vet inte om jag står ut. Varför just jag? JO Livets tåg Rusar förbi allt utanför Tåget går mot okänd station På biljetten står inget alls Susar fram i mörker Rusar fram i ljus Stannar vid min slutstaion. JO Trött Ligger har, trött och slö Läser några rader i en bok Orkar inte läsa, somnar ett tag Vaknar och ser, att klockan gått fort Somnar igen, drömmer om inget Vaknar och vet, att natten är slut Upp igen, slita och jobba Åter till sängen, trött och slö. JO Passagerare Det finns ingen räls som styr mitt liv det vill jag inte tro. För finns det en sådan är jag bara en passagerare utan ratt eller broms. JE Problem En människa kan ta problem på tre skilda vis. Hon kan brytas ned tills det bara ett vrak blir kvar. Hon kan bli stark och det ger henne snabbt ett svar. Hon kan lämna dem ifrån sig det lättar henne. Det finns ett hemligt fjärde att ge dem till mig. JE Blindslag Slår i blindo försöker träffa min fiende men träffar min vän igen och igen. Fienden är ingen man då han är en känsla och när den slagit rot finns det ingen bot som jag kan få då måste jag slå. JE Den starkes rätt I en grym värld utan förskoning tog en varelse ledarroll, ett ont troll, du känner dem väl så ljug inte mer denna sista stund. JE Natt Ligger still i sängen Tänker på allt som hänt allt som inte hänt Sluter mina ögon Tankar ligger kvar i huvudet som sten Tnger ned mitt lynne Tynger mina ögon Tankar som ej försvinner får mig att sucka Somnar hastigt glömmer allt JO Kort dikt om döden Glider in ett evigt töcken Ljud som sakta tonas bort Mörka fläckar på mina ögon Min kropp känns stel Mitt hjärta slår svagt Slutar plötsligt slå Liemannen har mig i sin famn Han skrattar och gör slut på allt Nu finns inte mörker Nu finns inte ljus Nu är jag död. JO Löpande eld En eld rasar. Ett hus brinner. Jag sitter i det. Lågorna slickar min hud. Svettpärlor trillar från den. Jag tar eld. Flammor i mitt hår. Elden förtär min arma kropp. Jag brinner, men skriker ej. Försent att ångra, försent att ändra. Min död är tveklös. Jag förgås av eldens slitande käftar. Huden bubblar, den oskyldiga katten skriker. Förkolnade armar, en förkolnad katt. Jag tror inte på Gud. JO Ögon Du känner din skuld. De ögonen ser allt inom dig. Du ser dig själv i dem. Allt som du inte borde gjort. Men du känner ingen ånger. Ditt nästa steg blir att sticka ut dessa hemska ögon. JE Inte som gräs Sent en natt eller tidigt en morgon innan diset lämnat ängen blir du matt. Har gräset evigt liv, eller dör det varje höst? I naturen finner en döende människa ingen tröst. JE Oberoende Fortfarnade viktigt för oss, jag sviker dig aldrig förtås. Missförstånd händer så lätt, ger mig till dig på alla sätt. I våren som dog innan den sett solen utan dimman. JE Tristess Det måste hända något snart för allting går i samma spår. De sjunger samma gamla sång som de sjöng igår. Upprepningens hemska gång kan inte döljas för evigt. En evigt vit vägg blir till en mur. En ständig ytlighet blir till en bur. Jag kan tåla hån och slag men tristessen dödar mig allt mer för varje dag. JE Hepp Stoipinn Pherre daum, mirna schnuff merrit, drall bnoraum alsti garakit, frijeil ams. Pherre daum, hai jock aend horyv, jarum almeraum viftromp vumliryv, tydfidso ams. JE Kolkorn En signal, tänder ett hopp, släcker en väntan. Några ord, startar en era, bryter ett löfte. Ett lkick, ger äntligen ro, lämnar ett hål som inte går att fylla med kol. JE Utbytbar Ögat som allting ser som ingenting missar. Handen som allting ger där ingen annan passar. Kom till mig jag kan hela dig om jag kan lossa dessa bojor som klämmer mina lemmar. Som vildarna boende i kojor de som ingenting efterlämnar så vill jag dö men inte leva. JE Drummel Oj! Handen hinner inte hindra, den kommer att krosas mot jorden. En relik, ett värdelöst ting. Inte för den som fäller dessa ändlösa tårar. JE Kirurg Jag dricker för bagateller, ligger här bland glas och tombuteljer Jag måste vara full för att inte ramla omkull Inför alla människor som mig kan se i sal nummer etthundratjugotre På med den gröna dräkten Vademecum gör gott för andredräkten Tar fram den skarpa skalpellen Dricker det sista ut spritbuteljen Kliver in och börjar operera en patient som sig ej kan opponera mot att jag i honom skall börja skära, kanske får han aldrig återse sina kära, ty handen min den skakar De andras ögon dem bevakar Undrar nog om jag är i bregrepp att göra åter ett misslyckat ingrepp som leder till tragedi för alla inblandade däri. En ilsken släkting kanske kan leda till häktning av stackars lilla mig, Åh herre Gud nej... JO Vridna ord Jag hörde var du sa och tänkte ej mer däröver. i nattens timmar odren sakta mig tog. som lixt över djupblå himmel med muller en stund efteråt. Med oro jag sökte omkring efter orden i mötet emellan oss två. Du log och oron var borta, hoppas det alltid blir så. JE Labyrinternas lots Min tanke en labyrint. Din tanke som jag söker finna varsamt blint. Men först jag måste hitta ut ur min egen mörka djupa myr. Kan du visa vägen? Jag har redan tänt en fyr för att hjälpa dig ut på lugnets vatten. JE Yttersta trötthet Gångna tiders bilder flyger mig förbi. Händelser jag ser i mitt dåsiga huvud. Det är en press ett oehört tryck mitt bröst häver och sömnen mig flyr. Jag ber dig sömn: -finn min stig. JE Tegel mot hud När golvet försvinner under mina fötter och vinden river upp träd med rötter. Då söker min blick sig till skyn strax innan jag mosas i dyn. Taket rasar men jag höjer ingen arm tveklöst spetsar teglet min barm. JE Önskemaskinen Jag skulle vilja ha en maskin att koppla till min hjärna. Med denna apparat skulle jag leva ett simulerat liv. För då skulle jag kunna få veta hur jag inte ska leva mitt enda äkta egna. JE Skräckens val I skräck han flykten tar. Skotten över hans huvud ekar in i minnet för att i drömmar eka tillbaka. Med gapande mun och lite erfarenhet han blickar mot döden som efter honom jagar. Ett vapen han i handen får. Nu kommer skiljevägen, att kämpa eller fly. Han flyr och lämnar med detta val denna världen. JE Äventyr Vigt slår jag repet kring det hårda trät. Halar mig sakta mot golvet och beträder det utan ljud. Vrider om dörrens lås tyst och utan brådska. Natten är svart och stjärnklar. Det väntar nya äventyr. JE Elak En sten kan vara ful men förvisso inte ond, förvisso inte elak som jag. JE Väggen Jag vill säga, skrika hur jag älskar dig. Jag vill se, veta att du vet hur jag känner. Men jag står där, stum med ett ansikte likt en vägg. JE Valfri korridor Skiftande färger, ett förunderligt spel. Dörrar glider upp utan ett lås. Fantastiska skatter och skratt i vart bås. Men jag som av mörker, som av ljusaste dag färdats i varmaste jorden och på iskalla toppar, lider de djupaste kval. För jag längtar redan mycket långt bort. Allt utom livet finner jag här. JE Vännens död Du tycker det låter hårt att förlora en vän. Men min smärta är över vad jag har upplevt i den tiden. Att förlora den kan vara som att glömma. nu glömmer jag lättare än om vännen med minneshjälp mig till tårar sänt. JE Striden Jag kan se mina senor åldras inför ögonen på de där uta och de våndas. De osynliga som jag ser i min ögonvrå. Vi kommer att strida en ojämn kamp som ingen av oss förstår. JE Minnesbrus Träden vrider sig likt fikon i zenit vinden tjuter, och bäckar tynar bort. Regnet piskar marken så som en kulkärve träffar dött kött. Det är alldeles tyst, allt är sjukt vinterm sol, måne, tid, det är sjukt. Jag har inte tid med at sitta och se när allt dör och vem behöver tid förutom slitna ryggar jooom du tror du vet va? Vet vad som är rätt och fel. Vet vad som är fint och fult. En dag kommer du vakna med himlen på dina axlar då.... då kommer du förstå vad vi gjort du, du känner väl inga alls, nä! för dej räcker det väl med att se på tv ett tag och efteråt kommer du formligen springa till mor och spy! Din mor kommer under samvetskval torka spyorna och le, hånfullt det där leendet kommer alltid vara fastetsat i ditt minne hon kanske rent ångrar att hon någonsin fött dig hon kanske ångrar att hon tappade dig i golvet vid 2 års ålder när du står där spyor i mungipan kommer du också veta, veta vad vuxna tänker om hösten, veta vad det inebär att vara udda... I morgon kanske din mor har skrivet i tidningen "son till salu, icke rumsren" eller kanske "min son är udda..." Folk kommer att titta på dig som du satt i en bur på zoo och även om du inte är udda kommer de tycka vad tidningarna skriver... Jon dog i morse han hade stoppat upp sin brevöppnare i strupen i handen fanns ett tidningsutklipp hans mor och far satt den kvällen och tittade på tv. Än sen? MG Så lite betydelse Ett mörkt ljud som aldrig slutar. Ett kort liv och tiden rusar. En svart brunn, underbart djup. En hög mur, ett väldigt stup. En olöslig knut som bär upp min tyngd. Den löser jag upp och faller för evigt i rymd. JE Mörkret Kallt stål mot naken hals dunkande tinning Jag vill inte, men måste... blundar och gör det dripp, dropp, dripp, dropp yrsel och sömn på samma gång Vem hittar mig i morgon en man, en kvinna vad spelar det för roll? Alla ska väl somna någon gång på sitt sätt de har deras sätt jag har mitt.... JO Gult ljus Glapp käft runt min skank tarmarna avger en unken stank men degen var seg som sten, mannen ramlar och slår huvudet i en stock. Torsag, Fredag vem vet jag. JO Eviga minnen Jag kommer aldrig glömma, den första, den sista och inte någon med dig. JE En sång om vår och cyklar. (Att sjungas i tonarten SO2) Det var en so-li-g våååår Lasse slet hå-r-t på en fabrik Han tjän-nade slantar minsann. För slantarna köp-te han en Cresent Den vådrade han ö-mt av hela sitt hjärta Tills den dag då all-t händee ref. Lasse lite fick sina ben i metall-slipen benen försvann liksom nästan hela han. Han vaknade på ett sju-khus och benen dom var väck Doktorn bara skrattade och sa med förundran -"du ko-mme-r al-drig bli no-rmal" ref. Cresenten åkte på skroten liksom Lasses ben Och tå-rarn-a trillade ne-r på hå-r-t gips ref. MG Tanken Inte kan jag skriva en tanke som är så snabb! Jag hann den inte tänka innan den försvann. JE Dinglande ben Jag sitter här i tornet och skjuter många myror, men om jag tänker efter så vet jag att det är: galna, många människor som lever som de dör. Snart ska jag attackera och fånga som en hök. Jorden kommer ta mig såsom den alltid gör. Jag väntar att polisen ska träffa så jag dör. JE Vaktpasset Jag bryter en gräns, en oskriven lag. Jag lever och hoppas det aldrig blir dag. Sömnen måste komma men inte i natt för jag måste vakta min dyrase skat. JE Kalla kristaller Vinder viner och virlar snön. Mörkret faller för min ögon. Vargarna hör jag yla i denna förbannade kyla! JE Den halte En bilolycka för länge sen Koma för länge sen Lam för länge sen Död för länge sen JO Jag är ett sexobjekt Alla betraktar mig som ett ting. Men jag vill bara vara en vanlig människa. De betraktar min kropp, ser inte min själ. Jag vill visa mitt inre, men det vill de ej. Ett sexobjekt är vad jag är. En ensam själ instängd i en sexig kropp. Jag lider och kvider av alla blickar, alla skamliga förslag om sex på dass. Alla vill ha min kropp, inte min själ. Jag längtar till de blinda, som bara ser själen, bara hör min röst. Men flockarna runtom mig, ger mig ingen ro, jag är en levande sexmaskin som alla vill åt. JO Skuggan Då solen oss steka, då krigen kommer hit. Jag söker mig till trädet, finner skugga och fred. JE Vilsna råd När du är ledsen och det är tungt så lätta ditt hjärta jag kan dela din smärta och trösta om du trösten behöver. Då du är glad och livet leker så skratta med mig. Jag kan inte förklara, ett ord, en blick, ett skratt med dig. JE Glömd vägg Sextiotre och olika långa, brokiga streck, men dagarna längre än det längsta och kallare än den svalaste stenvägg. JE Olösligt Det finns där bakom hörnet något jag ej kan se men jag skulle kuna gissa, det kan jag ej med döden. JE Leverkorvens liv i byttan En liten bit av korven där, ser god ut men luktar ej, Mina tarmar är tomma, ack, så även min magsäck. Men korven ser på mig, med ögon fyllda med tårar. Han vill ej lämna sina kära. JO Ovetandets dyra skuld Utan att veta att han var den andra. Vem vet inte att jag var den första. Den förstes bön om allt, blev den adras tunga liv. Om han blott visste att han var den andra. trött på allt som var den förstas glädje, för allt jag gjorde var att bli den första, utan att veta vem som blev den andra. Den andra vet ej om den första, men han sörjer ändå sin plikt. Ty av skräp är du kommen och skräp skola du åter varda. JO Tveklös hågan Förutom torka och blixtar finns inget i världen. Och var skola isådanafall dessa typer vara dolda ? I mörker eller kanske i lådan. Utan tvekan slår jag upp dörren, men innanför finns bara torka och blixtar. JO West I know a place of great silence. Where I can walk, and sleep in peace. No danger can reach out and touch me there, coz in that place, I'm protected by the good. No blood will ever be drained from my body or soul in the place of great silence. JO Tid Jag hade ingen tid men fann snart råd. Först slutade jag sova än annat på lov. Sedan slutade jag äta i skola och hem. Jag slutade sköta min hygien för allt detta stal den heliga tiden. Tid. Tid, Skrattet dånar i mina svullna öraon, snart är jag död av vaka och svält. JE Rus Känslor kastar om mitt sinne. Köttets lustar djupt där inne. Ett härligt rus, en underbar drog. Kärlekens evigt långa snabba tåg. JE Munnar Brall, stod inte pall. Munnar, Munnar du son av gud. Ta av din skrud ty du är sviken. Bölden har ätit din själ och frodas därför väl. Hör du inte skriken? Hela ditt tempel och din grymma plan. Krossade knall och fall stackars Brall blev uppnådd av sin ban. JE & JO Torpare I torpet föddes han. I torpet våndades han. I torpet stal han sin fars rova. I torpet misshandlade han sin bror. Han var en modig man. JO Rost Järn kan slipas till att skära djupt i levande kropp. Men järn kan också rosta av livets underbara vatten. JE Jag Kanske vore det skönt att vara dum. Nog vore det bra att vara klok. Inget är jag, och båda. För jag är jag. JE Fällor Tanken är en fälla, tanklöst likaså men om detta skall gälla hur ska jag göra då? Finna, passera, vinna, desarmera. En serie av ord utan handling. Jag äter jord som behandling. Svart, grått, vitt. Vitt, grått, svart. Ännu en gåta att lösa, ska jag tårar gråta och vätska slösa? JE Mannen i buren Blåslagen och misshandlad ihopkrupen i en mörk värld Allt försvinner och blir suddigt, Ser jag i syne eller är det mitt samvete, kedjad vid en stig vägg, För alltid...... ? Blommor vid bäcken Barnaskrik vid sjön, Mitt sinne blir ont. Jag lyfter min lie. skarp som en lögn. Stadiga steg mot viken, och den gömda stranden. Mitt skratt hörs bland skriken, Vaknar svettig i sängen. MG Fet man - ensam man Ensam i denna värld, svettpärlor trillar nedför hakorna Utmed min mage och ben. Min fetma är sjukare än vanvett. Magen är rund likt en sfär, och huvudet likaså. En fet man har inget liv, hans är kort. MG Repet i taket Ett rep med frasig ände hänger i taket, i huset där det hände, det hårda braket! Han skulle döda sig men fick ta en rast. Han skulle snara sig men det ynka repet brast. Nu finner han ett av nylon, och dom kallade honom fån... JE Trycket Mina känslor är instängda i en ångmaskin, där sitter de trängda, och med ett hånflin lastar eldaren på ännu mera kol, och jag känner då hur upp i det hål som kallas säkerhetsventil min känslor pressas. Men denna gång kolet stressas av syret i vindens sång. Pannan kommer sprängas, inga känslor längre trängas! Det som händer efteråt kommer ge mig mycket gråt, kanske visdom... Snälla förlåt min pannas sköra plåt. JE Klumpen Det växer en klump, en fasansfull böld, i djupet av en dörrmatta. JE Sköra du Känner ej min kraft och krossar därmed ditt skaft. Klumpigt jag håller tag och sliter av ännu ett blad. Jag ställer dig på ett bord uppryckt ur din rätta jord. Blomma du ser så nedstämt på mig. Är det verkligen jag? som dig sårat var dag. Slitit och grymt dig smekt och oömt med dig lekt. Det var inte jag utan bara ett skal som jag byggt upp under svåra kval. Nu ser jag sanningen klar, jag ser vad jag en gång var. Nu när jag slutat kisa kan jag äntligen visa vad jag kan vara, jag älskar därför bara dig. JE Luft Trevar med ivriga händer, tunga kläder drar ned mig i djupet. Handlingarna blir förlamade, jag kan inget göra blott dö. Väntan att luften skall ta slut, blir snart som ett år. Somnar sakta in i dödens famn. JO Hud mot kall sten Sitter här på en kall sten, kylan biter mig hårt, Sitter bara där i kors med mina ben, Längtar efter sommeran svårt. Grönt gräs och varma vindar, att gå under sköna lindar. Men nu sitter jag här på min sten med blåfrusna ben. Åh, Herreje!! ? Krigets bokbuss Tjutande sirener, en galens mans röst skriker ut sin tröst, på radion. Här sitter jag ensam nu som då och väntar på bokbussen... Skrikamde människor som flyr staden vinden blåser bladen, ingen buss... Ett starkt vitt sken, brinnande träd i parken jag ser den svarta barken, den borde ha varit här nu... Konstig, jag kastar upp! I standen rasar bränder och jag spottar tänder, bussen syns på vägen. Jag öppnar min väska och ser min bok den gjorde mig klok, men vad nu, hallå! Bussen far förbi, min ögon blöter för nu får jag böter, nåja den kommer ju snart igen... JE & MG Från skratt till tår Hjärnan bortkopplad för flera år sedan. En min, minen spricker upp i ett leende. Ett skratt, glömmer allt, inget finns kvar. För fingrarna förundrat över ett ansikte jag inte vet något om. Oh! denna drömska glömska ger mig törst, ger mig styrka och många tårar. JE Bor i en låda Jag är bosatt i en låda Tvingad hit av mor och far De tvingar mig med stupande rör Jag är en svag personlighet och lyssnar till alla röster Kryper in i lådan, tuggar på en gammal möglig kant av bröd. JO Simma Jag ligger och flyter i livets simbassäng Kan inte riktigt simma, som alla andra kan Jag kämpar och sliter för att hålla mig över ytan, men trycks ner av de simmande massor, som plaskar här brevid Varför har inte jag råd med en flytväst? JO Eko Jag skriker ut min ångest, den studsar mot en vägg Kommer tillbaka med förnyad lraft Mamma slår mig, gråt i halsen Tänder lossnar, skinkan ömmar Det finns ingen lycka, bara mer eller mindre misär. JO "Dikt race" av J.Elfström & A.Björck borde bli hon var min uttömda, förtärda skatt förbrukad, förgången i tidens virvlar likt tidvatten som ebbat ut till havs men inne i dej, fanns något vill jag vara, vill jag ha du är förgången, men du finns i mej jag vill vara dej, i dej, bli dej av hela mitt hjärta, av lust * Som att växa upp i skuggan av en framtid och ha den avgrundsdjupa historien bakom ryggen * i en tid av kärlek blir man förblindad av godhet, falska förhoppningar hopar sej tills man är blind, man ser inte det man måste, man lever för dagen i tron att dagen som följer är av kärleken välsignad * jag tar emot röster fast jag tror inte på dem inte nu och inte sen men ändå vill jag inte glömma * monstruösa dofter av det förgånga de påverkar min stämning är jag glad, då är jag finns det kärlek, älska jorden av vilken vi lever lev på hoppet tills du dör det är saker som gör att saker glömms som jag vill bevara i ett sinnelag, men dofter gör min dag och dagen tar slut, så gör jag alla * "Den som har mest saker när han dör vinner" , Daniel Eriksson * det fattas alltid den insikten kom till mig det fattas alltid något men det finns ändå hopp jag behöver inte vilja ha behöver inte ha det som fattas mig * i en sång som jag skrev fanns närheten av dej i ett grått soldis då sökandet upphört var mitt hopp förlorat att hitta mej själv * tror dom inte på mig så finns jag inte så kan jag heller inte ta ta allt som dom vill att jag ska ta * under beduinens palm och över allt finns min själ rörlig utan att finna ro förrän jag kan hitta vad jag sökt i evigheten * 0 jag är flocken beduinens flock komplex bortom kontroll bortom vad jag kan fånga förstå eller behärska 0 * en oerhörd lättnad då jag ser henne förgås i en eld vill inte slockna min glädje hennes undergång min sorg hennes fortsatta lycka hat, glädje * jag har tagit stryk jag har aldrig gett aldrig delat mitt innersta det finns nog inte en myt, legend kärleken, BAH! * en stigande avsky ett inre moln i hennes kropp gör mej, gör henne nedstämd * Dikter -94, Elfström Skrivna hos Anders just i skeded då berusningen övergår till bakrus. Om man stannar upp Springer utan att se för gammal, för klok för att se Ånger, längtan, ångest finns inget försvar finns ingen återvändo finns inget kvar att hoppas på. Tänker för mycket Söker att inte söka att inte spåra inte plågas söker att finns att leva nu glädjas stimulantians fälla fångar mig kul utan sprit vår kultur, skitsnack jag vet tror mig veta skillnaden mellan mig och mig skillnaden mellan dig och dig Massan Jag intalar mig själv jag är som dom på något vis någonstans, trots allt vi är människor jag och dom som ser på Loket och söndagsprogrammet på reklam TVn Tvekan Att inte veta vad andra tror skrämmer inte mig jag skrämmer mig jag som inte vet vad jag känner ger mig stora skälvan Ett fullt papper fullt av skit fullt av hemligheter fullt av mig | självkontroll, intuitivt, ruskigt | Den livslånga meningslösheten Klyschor utan kraft Inga klara, vassa, tankar moln i det ldrig tränade jaget orkar inte ens leta det orkade vi aldrig Jag hade stått mitt i en amifteater trodde jag jag hade fel om allt annat också bra att jag vet lite bättre nu om Vandrar i mörker mellan fuktiga väggar gång som smalnar ökar takten förtränger skräcken kanske en hel sekund krälar och finner en njutning (ursprunget) i dödens närhet äntligen rör något mig mig den ständige betraktaren ständigt förfall Stagneliuskomplex aldrig först uppblåst tävlan löjligt, förlöjligad läst för mycket hatar Freud och själva skapelsen men ändå nya skördar av gammal säd klart var svart sårskorpa ingen äkta smärta liten, svårt och jakten var dålig hunger efter något mer finns det något mer? Fall Det eviga fallet suget som ökar ständigt Tryck över bröstet kaos inombords och alltet hatet är försvunnet med det kärleken sanningen hoppet och kärnan till det omöjliga som vi kallar vackert droppar om jag tittar noga så bryts ljuset och förtrollningen som av sig själv kom närmare ja! hela vägen fram om jag vågar Att söka Söker det, det som jag inte vet, inte vet vad det är men har snuddat och vill dyka ner i. En känsla av desperation som förnekats gång på gång Utfyllnad Som att spilla för spillandets skull Anders "Nevroser": Jag vill ha dig nu, i morgon duger inte! Å, om jag endå funno tröst, under en kvinnas tunga bröst. Då skulle jag le, och inte kasta spott och spe. Men jag vill inte ha mamma, det vore inte det samma. Nej, en kvinna, vacker och smärt, och så en schysst stjärt. Det vill jag ha nu, låt det bli du! Ingen tar min skatt, när jag drucken är De kommer i horder, tunga kliv i natten. Deras ögon lyser röda, från deras blöta hår rinner vatten. De har mord i sinnet, de har mord i minnet. De har kommit för att stjäla min skatt. Men detta skall inte göra mig matt. Jag skall döda dom alla, jag skall inte falla. Och när jag dom har dödat, skall ner i min hals vinet ha flödat. Ty om jag är sober och nykter, tar jag bara till undanflykter. Hjon styr min tillvaro De säger: var där, så där, med den attityden. Jag hyser agg! De säger: gör det, bete er så. Jag gör så, men vill inte! De säger: ge hundra procent, men gör inte fel! Jag gör fel till hundra procent! De säger: det är bättre att göra fel än att inte göra rätt. Jag hatar dom alla, och jag hatar grönt! Jag gör min plikt som 322 Björck! Alfabetet: ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ Min Guinness! Åh, min Guinness, dig jag prisar. I ditt mörka flöde, lever liv. Ned min hals du rinna, du stärka mitt sinne. Dig jag prisar, min Guinness! Sådant där man känner ibland... Jag flyger över länder, vackra landskap. Stunden känns viktig, ÄR viktig, för mig. Nu, jag lever för stunden, och det känns mäktigt. Bortom horisonten är det svart, vem skall vinna? Röken ligger tät, skall vi dö, likt skadeinsekter för DDT? Ja, nej, vad är svaret? Av Jonas från 1994: I en burk Jag försöker sliter för att fånga tiden Av detta slit hast (sopa) har sansen skärpan (vass) som en gång fanns -det trodde jag då! lämnat (svikit) som alla andra (ingen är som Majken) tur jag har min burk den kan jag lita på och gömma mig i för ondskan för alla och alltihop 1 av M Gustafsson och 2 av J Elfström -93 Subhuman En galning, låsta dörrar kallsvettig, fradga, vem är du? ännu en dag går till sitt slut nu kommer dom snart, hit ut!!! Dom bär på säckar och knivar. av med tungan, jag är stum några fingrar är väck, ajöss pianolektionerna!!! De leker med mina tarmar likt små barns lek i en sandlåda. klämmer på mina organ som om de vore ballonger. Om ändå döden vore slutet..... Suliman Suliman! Oh Suliman den väldige Kraken är på språng Högtburne härskare vi måste söka hjälp hos de slemma Hundra män kan jag skaffa och hundra därtill men Kraken är väldig Jag vet, Oh! jag tvekar men de huvudlösa måste kallas hit Undrens namne ge oss ett krig ett väldigt slag Suliman! Oh Suliman ge mig, ge oss din gudomliga order Samlaren Han samlade pengar samlade lort spelade aldrig kort Han sparade allt lade på hög trodde det dög Han blev gammal summerade sitt liv slutade med sina kliv Ånger på ålderns höst samlaren kan aldrig aldrig finna tröst Publicerad i Adipositas men skriven redan 1988-02-10 Bleckburken Denna berättelse kommer att bete sig på det sättet att du omedelbart efter läsandet av den kompletta verisionen kan rabbla den utan att se på det orginal du just nu har i din hand. En morgon en ljuvlig dag i den snöiga månaden Augusti kom den lilla pojken Wreten hem för att få ett redigt mål mat för att stå ut med sina otrevliga kamrater. När han öppnade den gnislande dörren, kom han huvud att plötsligt börja hänga mot hans ena axel, detta på grund av att hans far plötsligt fått ett litet brev från en ut- pressarliga och nu trodde att en representant från denna liga just gått in genom hans dörr. Men nu efter dessa otroligt långa meningar skall jag mata in några korta meningar, efter dessa fortsätter sagan. Vem vill ? Sälj bleckburken! Egon gick. Nu fortsätter sagan... Wreten såg vulgärt på sin fader och brast sedan ut i en rungande kräkningsattack. Hans fader tittade på honom i trans och sade : "Hämta kameran mor!" Wreten hoppade sedan upp mot dörrkarmen och åt upp sina fötter medans han var i luften, detta circusnummer hade hans farfar lärt honom under hans sista år på mentalanstalten i Skövde. Han slog sig ner vid bordet och tog fram en ciggar och tände den med blottad skinka. Han lät en rökring lägga sig som en gloria över sin mors skalle. För att på ren jäkulskap hämnas gjorde hans mor samma sak på honom, men i stället för en gloria blev det ett par horn !!! Wretens syskon borjade skratta av avundsjuka och tarmvred och spydde upp de nyligen så leende råttbenen som de så kväljmigt tuggat i sig. Men tror nu att Wreten gav upp för detta lilla missöde ???? JAJJAMENSAN, det gjorde han, han gick nämligen upp på sin brors rum, tog fram brorsans gamle döda kat och stoppade den i halsen för att dö. Efter en timma hade han ännu inte dött och detta var inte omtyckt av de resterande familjemedlemarna. Wreten tog ur kattskrället ur halsen och spottade ut det torra tuggummit på sin bror. JO Den torra geten Om man inte räknar utan sina långa ben får man räkna med att tappa dem i sorg, men en ros växte ändå upp på den gammmmmla getens grav. Den Torra Geten var nu lycklig. JO DUSCHEN Publicerade 1989 Följande är daterade till våren 1988 Flugans enda vinge Bilen stod parkerad vid den gröna buketten JO Julnötens Påsk En vit och orolig ty av natten sopbilen bordet har lärt sig en läxa JO När friden knapp äro Tung äro bördan fridens man släpar skymmer göro slöjan rikemannen rapar såsom och DJÄVULEN JO Luktfri toalett Ernst köpte en ny stereo. Den vårdade han ömt ? Vem skall ge mig denna sak, om inte lyckan kan finna ens en flugskit ??? MG Vad man kan göra med en banan Nä men se där är det inte en banan med en banan kan man göra många kluriga saker ? Under ett brunnslock Natten är dunkel och jag hör oljud mitt huvud värker av stearin JO Bron Buktig fluktig men icke en vän i nöden döden döden döden JE Djungel-mördaren Min Gud! Blott en utväg står att finna... DÖDEN DÖDEN DÖDEN (Citat från 'Bron') JO Om jag stör Blott om jag stör jag bör slå in dörren och lämna dig hädan för jag vill slippa ordet medans jag ärver äran. Hoppet givo mig kraft att plocka och släpa att orka att träla för ingen ingen må träla en FINNE! JE Följande är daterade till sommaren och hösten 1988 Runes blodiga kött Ingen var lök, ingen var lök. Vem var den trasiga kockens son? Ej utan fruktan, ej utan svett. Jag färdades vida omkring, för att finna ett svar. JO Potatis utan anledning Fötter, fötter Tomtar med bem, utan fula nötter. Hans klocka var sen, men natten var ung, och han var stadens kung. Rock, rock, rock. Utan hökar ingen bock. JO Tjock som få Lungans trovärdiga blick, på hans fötter tog sig en slick. Han skrek vålsamt utan klåda, men hans far hade köpt dem båda. JO Lasses begär Klingande röster i hans huvud. Tomtens bil hade skutir ihop. Men hans diskett var tom. JO Röd snö Rök, Rök röd snö ty du skall i helvetets eld kvävas flyg över ängarna, gömm dina drömmar, ty livet är kort. JE Luft Må du brinna i helvetet där elden aldrig dör, rötter aldrig gror. JE Cesar Banjo, banjo på väggen där vem gräver den djupaste gropen här Ty livet är ditt, och maten. MG Björnen sover. Njursjuka Lasse på vägen gick, tårna var blå, hans ögen likaså. Snart en pirrande känsla han fick det var tåget som till Laxå skulle gå. Njursjuka Lasse hann ej undan SMACK... Lasse, Lasse vilken snygg frisyr. JO Fiol i sol Blåa märken på mina knän de värker, skriker. Tomtar på hela loftet, skrikande och sjungande. Sakta jag reser mig, dånande knän... JO Hälsning från helvetet. Gnällande röster i min skalle, skär igenom natten, skakar mitt ömma huvud. Snören kring min kropp binder mig vid min svarta själ. Fingrar på mina nakna knän, och en påse med kola. JO Kon Hennes råm skallade över de vida bergens klöver. Men vad bryr sig en vind om förbud? Musklerna spelade långa strofer under den malätna pälsen ofta tänker hon på att slänga sig på rälsen. ? Illdåd hos kökspersonalen Må din kropp och din själ vandra osalig i tusenden. En slev att sämja dem, en slev att främja dem, en slev att djupt i grytans vida buk tämja dem - i kökets rike, där slevarna ruva. JE Dans kring djup sjö Nakna ben på en hyvelbänk spatserar längs den blåa gatan försiktigt, försiktigt min vän lågorna slickar hans mun. MG Uppenbar ondska. Han känner ingenting. Han känner sig varken god eller ond. Han vet inte. Men sötdoftande sågspån i fickan gör ingen människa glad. JE Älgens sång. Mörk natt, mitt hjärta svider. Saknadens djupa sorg, skakar min kropp. Plågande känslor. Djupa ärr i min själv, av iskallt stål. Ärr som aldirg läker utan alvedon. JO Följande är daterade till hösten 1988 och våren 1989 Svart Fasad Mörkret i min själ ekar i natten Min kropp lider av svekets plågande ris Hatet växer, min själ mörknar ljus i ljus, mörk i mörker min själ, en svart fasad. JO Ljus i fjärran Steg i natten utanför din dörr mörkret lägger sig över rummet själens röster dånar, plågar min pinade kropp brinner, som ett ljus i fjärran. JO Gubben i lådan Som ett skott i natten jag vaknar ur en dröm svettens pärlor rullar döden i drömmen jag såg den tog mig i sin famn, kramade mig hårt ett skratt, allt blev svart min Gud, döden var ingen dröm. JO Klandra ej! I den månlika, visionära och fabulöst ignorerande stadspuls har ett barn utan hopp blivit föst in i uttråkningens djupa dar Det finns inga under, jorden kommer att gå under, miraklens tid är förbi men stadens puls kommer att förbli. Klandra ej det barn som lever ett liv i stadens djupaste grymhet, låt det kämpa för sitt liv, men och följ mitt råd noga, liv kan släckas, utplånas, förkastas men dock icke ett i de gråtande ögonen hos ett barn slitet av stadens puls, klandra icke. JE Vreden Vem vet var vreden utbringar sin tvekan? men det var seden i livet mitt ingen fördold nekan! Husdjuret ska jag slösa min vrede uppå, dock lämnad att klösa våndan i själen, ingår det i livet ändå? Dina ögon tär i mig, fölusten blir mycken och även för dig jag förlorat sötman, jag glömmer med drycken. JE Smygfifflaren En fifflare i det fördolda gömde djupt i sin låda ett vapen av stor sorg det vapen som tog ett liv och han tänkte mången gång att slänga det djupt i en korg. Men i sitt sinne han var vrång därav han kom sig inte för, nu har han familj och hemmets ljus sprider sig men ej till vapnet av sorg! JE Begär I tidningen det står om flickor med lår. Nästan gratis. Men bakom döljer sig döden som kan ta dig. Nästan gratis. JE & JO Okänt mål Oas i evig öken. Stillar min törst. Men blott för ett ögonblick, snart jag måste vidare gå. Vidare, mot okända mål. Skall jag möta döden, eller kanske inte. Jag undrar, när jag går, går mot okänt mål. Jag reser mig sakta, fyller min tomma butelj. Reser mig sakta, för att gå, mot okänt mål. JO Lek med döden Springer kvickt fram på vägen, framför en vrålande saab. Springer för mitt ynka liv, man vad är det att spara. Jag lever för intet, jag utför intet, Saab som ökar farten. Jag kastar mig mot huven krossas mot den vrålande bilen. JO Hellre skammen Lyfter den redan föråldrade mattan, sopar under dammet utan skam. Lider inte av barnen på TV, barnern som lider. Avtrubbade känslor, massdöd. Inga tankar om andra, i andra sitsar. Jaget härskar i mitt universum, mitt namn är ditt. JE Frysta minnen Jag funderar på livets gåta, men kan finna något svar. Vem kan ge mig gåtans svar? Jag söker, söker vida omkring, för att finna någon som kan. Kanske, kanske kan döden ge mig svaret. JO Staden Det finns en stad, finns den i världen? Det finns en stad, med andra värden. Världen ger alla hopp och utan bestämmande topp. Musik kan riva murar, kan den skapa städer? Det finns för många burar. JE Min värld Det finns de som säger: -Se ditt liv som mitt. Jag lever i en värld av blommor besprutade med DDT. Ondska gömd i återbäring. Voro jag icke ett under? JE Ensam mördare Morden, en kompensation. Huggen med kniven, ett straff. Snusket är djävulens verk. Jag strider inte i ondska. Mitt liv är inte värdefullt för mig finns bara längtan, efter ... förvirrar, dimmor i mina tankar, jobbet på måndag klarar jag av. JE I tanken Det finns en resa alla kan göra. Resan är lång, oändligt lång. Fantastiskt snabb. Mycket billig, Priset är tid, tiden kan ingen köpa. Din tanke äger en kraft. Kraft. JE Skrattet En gåva att vårda, ett underverk att skydda. Glädje ett straff en skuld som måste betalas. Det finns ingen glädje som den i mjugg. Väggar som stänger Gippsvitt och sterilt, blommande och fertilt. Röster från annan tid, försätter mitt sinne på glid. Överlevnad är ett måste, vad är priset? JE Tänder Nakna tänder som släpar i marken, repas mot asfaltens hårda sten. Ett krasande ljud av tänder som splittras Mördande smärta i hela gomen. JO Djup sjö En källa, djup och kall djup och svart, mången hemlighet döljer sig i dess djup. Vem vet vad som finns i djupet? Ytan så skinande blank, speglar månens strålar, Vem vet vad som finns i djupet... JO Pass på Vi springer framåt genom livet, en del når målet före andra. Men vad är lyckan? Att nå målet före alla andra? Eller sakta hasa sig dit? Alla ska vi nå målet, men när? JO Strid fors En reptamp så sliten, grå och ful. Märken efter båt i gruset. Känslor och minnen att glömma tankar vi djupt gömma. Forsen, en gång glad och liten, nu grå och ful. JE Ord, ord Meningslösa ord från alla de håll, får mig nu att tveka, vad är rätt, vad är fel? Är det fel, det som den ena sa, eller är det fel, det den andre sa? Jag tvekar, missar innebörden. Vad är rätt, vad är fel? JO Kattskit i parken Kattskit under min bara fot, smackar så glatt mot marken. Jag sliter upp en maskrosrot, och masserar mot kladdig fot. Då stiger skräcken, jag fruktar träcken. Stanken sitter alltid kvar, jag minns precis hur det var. Med frätande skit på min fot. JO JE Ytterligheten Spela ett spratt för livet, ta allting för givet men somna i mjugg det är en synd. Det gör inte ett dugg att du fryser medan vid brasan du myser, tänk före, lita på mig din färd blir lättare om du kämpar för dig JE Svalor Svalor i skyarna singla likt glada barn de kvittra men en av dem skall störta. I flockens skydd de glädjas som om inga sorger fanns men sorgen kan ingen undfly. En av dessa vareleser nu glad, förut glad. Vad kan framtiden ge? En i hela flocken träffad av okänd kula den svalan var du. JE Oroligt innandöme Hela mitt jag vankar finns det hopp om mig? Jag ligger i sängen med tankar och klockan kryper mot tolv. Då slår det mig plötsligt att taket, med sprickor och flammig färg, är kanske en annans köksgolv med damm och utspilld märg. JE Diagonalen Det finns en väg att finna en väg jag vill uppnå. Men tiden är knapp, måtte jag hinna, tvivlet kommer både då och då. Hur går mitt stråk i livet? Hur borde jag handla nu? Jag tar ingenting för givet vem vill väl vara som du! JE Ingenting Tellus en värld i alltet, står upp, skiner och försvinner. När har vi nått taket? På fyra ben börjar färden fortsätter så smått på två vi lär oss andra värden, men slutet smyger mot dej på tå. Snart vi på tre ben oss släpa guds bud säger: Du skola icke dräpa. Alla blir vi dräpta till sist kvar blir endast ingenting. JE Stråk Nattens ljumna vindar sliter i de kala träden här skrattar inga glada hindar någon slänger sina slitna kläden. Jag må ha vandrat folktomma gator men rikta aldrig förnedrande blickar mot den som lever med skator bland smutsen där de pickar. Jag må också trallat muntra visor i miljö av dystert sinne här trallar inga lapplisor men käre medmänniska ha i ditt minne min värld är också din världen min vän kan ingen kalla sin. Jag må under mina stråk ha undrat över problematiken i utstuderade och arkitekterade, fruktansvärt dundrat om att allt är frustrerande. Lyss nu noga på mitt råd du kan krossas av egna dåd. JE Av luft Ty av luft du drivker dig drucken, ty i ditt liv du är sprucken. Av luft dina lungor blir sotade för att aldrig mer bli botade. JE Röd himmel Mörkret kommer snabbt till de rädda om du bara lyssnar noga så kan du höra räddningens signal det kan bädda för din hjälp men jag säger dig nu. Spelar du bara för att vinna eller är du bara en dålig förlorare? Hela dagen kan du arbeta bara streta och streta. Innan det blir mörkt blir himlen röd de manar alla til ond bråd död! JE Oh, du sköna ensamhet Inte ett hjärta att lyssna på. Funnes det bara ett, då, kunde jag lyssna till slagen men nu sitter jag ensam hela dagen. Ensam är stark säger orden. men jag är trött på alla morden. Kom till mej, trösta mitt brustna hjärta då kan min sköna ensamhet sluta och jag mig mot dig luta. JE Grottor Djupt ringlar gångar där nere, mörkret är tätt och ont. Voro jag sjuk som andra, gingo jag icke dit. För att hata med andras hat, för att älska med andras kärlek. Djupt ner i grottor finner men inget ljus. Djupt ner i grottot finner jag ro. JE Jordens begär Brus från porlande bäck. En bonde plöjer, plöjer ned sina minnen. Han älskar den mörka jorden, som han plöjer så djupt. Hans tankar är i annat land, långt där borta, bortom åkern. Där kan han glömma jorden, där kan han finna ölen. Där finns kärlek och värme, men han älskar ändå jorden. JO Dimmor Drömmar dolda i dis, drömmar kalla som is. Din ungdom sjunker som solen snart vilar du i stolen. Straffet för glädje kan döljas men icke i evigheter. Men varför inte stanna, öpnna själen, sväva bort. JE Hor Jag blottar min kropp för pengar. Låter den vandra runt, allt för en sedelbunt. Moral är glömt och fördolt, allt för en sedelbunt. Jag lever en stund på jorden, säljer hela min själ- Blodet i mig fryser, kan jag sjunka lägre? Allt för en sedelbunt. JE & JO Hästhosta Se bären raka i backen stå soldater ilskna små barn slå Olla blev ledsen, men vad gör väl det. Stina, Olles vän hittar inte hem och soldaterna jag dem. Olle blev ledsen, men vad gör väl det. Taggtråd på vägen ligger Olles famlij tigger Olle är ledsen, men vad gör väl det. Beirut, Beirut bombade stad Olle äter murkna blad Olle är ledsen, men vad gör väl det. Se, en leksaks dromedar! Bang, inget av hans blev kvar. Olle blev ledsen, men vad gör väl det. Akta akta, den gröna gasen nu får Olle se på fasen Olle blev ledsen, han har hästhosta MG & JE 1994 Nuppen Numera Numerera Nu Nuppe Nu Huruvida att gå vidare Utan skräck med tålamod och sans aldrig funnit det alla andra sökte men få fann jag sökte inte ens inte det Den hjänskadade sanningsbäraren Harru vari o jobba? -ja Åka hem? -japp SKÖÖÖNT!!! Invisible ropes while dancing Shimmering lightsssss dancing alone air, all over, and inside emptiness Oh-do! The things you use to do but not with me not with my body or soul I rather dance alone than dance tied to you. Tankar IX. Nu skola vi inom en nära framtid färdas i ett fordon drivet av en förbränningsmotor. förhoppningsvis skall vi, kanske inte nå våra drömmars mål men dock finna njutningsfull föda till ett överkomligt pris. Att sälja sig, att plåga sig själv, att leva kort sagt. Inget är enklara, inget mer svårt, än att inte alltid komma dragandes med samma gamla klyschor. Tankar som blivit inplanterade i våra (tidigare) lättpåverkade sinnen, arvet, det grymma arvet. De degraderade synsätten och känslorna som försvann, dök ner i flytande silver, kvickt som en lögn. Jag sitter och svimmar, det började snurra. Evig vila 07:10, måndagsmorgon, men ändå nästan lördag. 5-6 cigg kvar I paketet, ytterst lite öl. Funderar på att sova, men.. äh va fan… Vem kan tänkas bry sig, och varför skulle jag? "spends his money foolishly" sjunger Billy Holiday, och visst.. det är väl jag.. men å andra sidan.. Vem kan tänkas bry sig, och varför skulle jag? Det är ju trots allt semester, I tre veckor till… Dalmas Ur dalarna sprungen, en oansenlig man. Knappast omnämnd I böcker, knappast med på film. Ristat finns hans namn, I stugan där han dog. På åkern han plöjde, växer nu ogräset högt. Ladans tak har rämnat, efter alla dessa år. Bortvid skogsgläntan skymtar solen, men inga fåglar hörs. Han var lycklig, trots sin bistra min. Denne man, sprungen ur dalarna, som nu vilar I frid. Donationskortet I plånboken det låg, lite förstrött placerad. Det var väl aldrig tänkt att användas. Men så en ljuvlig junidag, mitt på blanka förmiddagen. En bil, en till, och solens blänk I rutan. En smäll, ett skrik, krossat glas, förvriden plåt. En njure till far, en lever till mor, och sist men inte minst, Två lungor till lillebror. Nattvaka Ännu vaken, men knappt ändå. Sliten av inget, trött på allt. Var tog sömnigheten vägen? Bläddrar slött I någon bok, läser inte. Funderar på stordåd, men orkar intet. Vakar ytterligare en stund, inna klockan ylar. Dags att gå till jobbet, hemska tanke..